Tema ett gott samhälle

Svaren på de tre frågorna får sträcka sig över max ca 2 sidor. Skriv i drive-dokument som vanligt och dela med mig genom att lägga dokumentet i Religions-mappen. Namnge dokumentet “Tema ett gott samhälle”.

För att underlätta har jag en fingervisning om vilket kunskapsmål som mäts till varje fråga. Ni känner igen målen från matrisen som använts tidigare. (Jämför med responsen som ni fick på uppgiften “Tema - människa”. Här hittar ni också målen med olika krav för betygsnivåerna i matrisen som bifogats responsen från mig.)

Uppgifter: 

1. Ge exempel på hur islam, via någon eller några av sina grundpelare, fyller en funktion för att upprätta ett gott samhälle. (Redogör för kännetecken hos en religion)

Diskutera vem som ytterst kan anses bära detta ansvar - individen, gruppen, eller hela världssamfundet? (Redogör för olika tolkningar och perspektiv inom en religion)

2. Judendomen är en regelreligion, men reglerna är till för att underlätta människans försök att leva efter Guds vilja. Några regler exemplifieras i er bok under avsnittet “Judiskt liv”. Hur förhåller sig olika judar till reglerna? (Redogör för kännetecken hos en religion och också för olika tolkningar och perspektiv inom en religion)

Diskutera hur reglerna ska kunna leda till ett gott samhälle och vilka skäl som ligger bakom att man är olika noga med att följa dem. (Redogör för kännetecken hos en religion och också för olika tolkningar och perspektiv inom en religion)

3. Ge tre exempel på regler inom judendom och islam vilka syftar till att uppnå ett gott samhälle, och som är lika varandra inom de olika religionerna. (Redogör för likheter mellan olika religioner).

Lycka till!

/ Karin

Anvisningar till hur man omvandlar Word-dokument till Google-dokument i Drive

När du är klar med att skriva det du ska, och ska du lägga in Wordfilen i Drive och sedan omvandla den till ett Google-dokument så att jag kan rätta den och göra kommentarer som jag brukar.

För att lägga in Word-filen i Drive:
Öppna Drive och den mapp där du vill infoga filen.
Ladda upp filen genom att trycka "pil upp" brevid "skapa". Välj filen. Klart!

För att omvandla till Google-dokument:
Markera filen.
Välj alternativ Mer... i huvudmenyn uppe till höger i fönstret.
Välj Öppna mer...
Välj Googledokument

Klart!
Nu har du arbetet i två versioner: en Word-version och en Google-dokument-version. Det går bra att radera Word-versionen. Jag använder bara Google-versionen.

Etiska modeller

Etik = läran om moral (läran om rätt och fel)
Moral = tillämpad etik (Människor går runt och "har god/dålig moral")

Plikt- / regeletik = när man följer en regel handlar man enligt god moral. Det blir rätt eller gott. Bryter man mot regeln däremot, så har man gjort fel.

Sinnelagsetik = om man menar väl, eller har goda avsikter, så är handlingen god. Om man är likgiltig, hatisk eller liknande, är handlingen felaktig.

Konsekvensetik = om konsekvenserna av en handling är goda, så bedöms den som riktig. Om konsekvenserna anses dåliga är den felaktig.
(Problemet här är vilka konsekvenser man vill lyfta fram som de tyngst vägande. En handling eller händelser kan ju ha en kedja av olika konsekvenser och konsekvenserna kan också se olika ut för olika individer eller grupper.)

Utilitarism = en underavdelning inom konsekvensetiken. Enligt utilitarismen är en handling god när den leder till störst mängd lycka för störst antal.

(Filmen har inget med exemplet att göra, men har man en blogg så har man...)

Jag berättade den påhittade exempel-historien om när jag hjälpte en äldre dam över gatan. Vi ville gå över där det inte fanns något övergångsställe. (Fersens väg, utanför Petri, och mitt emot restaurang Atmosfär.) Damen blev rädd för mig när jag tog tag i henne. Hon förstod inte att jag ville hjälpa. Så hon gjorde en undanmanöver, vacklade till och föll utåt mot trafiken, varpå hon blev överkörd och dog. Var det mitt fel eller inte?

Plikt-/regeletiskt har jag gjort fel som bröt mot regeln att man ska gå över där det finns ett övergångsställe (när det finns, och det finns det på Fersens väg). Men jag har också gjort rätt när jag försökt hjälpa en äldre dam.

Sinnelagsetiskt har jag gjort rätt eftersom min avsikt var att hjälpa.

Konsekvensetiskt har jag gjort fel eftersom damen dog. (Men om hon var en elak dam som slog hundvalpar och barn, och var rik som ett troll och arvingarna blev glada - kan det vara en god konsekvens då? Ja, enligt utilitarismen kanske. Å andra sidan kan vi inte sätta i system att kasta ut gamla i trafiken och hoppas på glada arvingar...)

Tema: individ

Läs artikeln av Karin Zillén på sydsvenskan.se.

Arbeta med frågorna och skriv dina svar i ett dokument som du delar med mig via din religions-mapp i Drive.

Namnge dokumentet: Islam och homosexualitet

1) Kan man vara muslim och homosexuell?

2) Hur ser Fatima El-Hajj på att utöva homosexualitet?

3) Vilka slutsatser drar hon kring islams inställning till att utöva homosexuella handlingar?

4) Vilka är hennes argument för dessa slutsatser och hur nyanserar hon sin diskussion?

5) Varför är det enligt vissa så kontroversiellt med en sexolog med slöja? Varför borde det inte vara det enligt Fatima El-Hajj?

Era resultat på temat Gud

Här följer en sammanfattning av era protokoll (i båda klasserna). Ni har varit kloka som örnar!

Styrkor: 

Utförlig redogörelse / Strukturerat!
Relevanta fakta fanns med i svaret / vi tar inte upp irrelevanta saker utan håller oss till ämnet
Vi för in bra fakta i resonemangen
Bra om Guds eller gudars ansvar
Vi ser många samband mellan de olika religionerna
Vi redogör klart och tydligt för skillnader och likheter inom och mellan religioner
Vi tar upp skillnader inom religionen t.ex. att en religion kan vara både monoteistisk och polyteistisk samtidigt
Vi gick till botten med varje fråga och jämförde påde på individ- och samhällsnivå
Argumenten är underbyggda av fakta
Vi för en diskussion med bra argument
Vi är koncisa, dvs. har tagit med det som är viktigt på ett kortfattat sätt
Vi är bra på att uttrycka oss tydligt
Alla var delaktiga i diskussionen vilket är lärorikt
Vi skrev utförligt och använde fakta och med viss säkerhet också begreppen som vi lärt oss
Vi hade med alla begrepp

Svagheter:

Ej jämfört individ/grupp/samhälle
Vi borde skrivit mer om likheter och skillnader mellan religionerna
Slutsatserna kunde grundats i mer välutvecklade resonemang / Vi kan utveckla vårt resonemang
Måste ta mer hänsyn till att olika människor tänker olika kring sin religion / Mer nyanserat
Vi hade kunnat analysera och skriva mer nyanserat
Skillnader inom religioner kom inte fram så bra
Svårigheter att hålla sig till ämnet / Att hålla sig till ämnet var svårt, vi hamnade på en del sidospår
Diskussionen är inte särskilt engagerad
Vi är inte tillräckligt självsäkra på hur det ska bedömas
Vi går runt ämnet för mycket och börjar skriva mer om saker vi är säkra på. Det är viktigt att läsa uppgiften noga

Vad ska göras?

Utveckla mer på djupet och utveckla svaren
Skriva mer utförligt, med flera egna slutsatser
Förbättra sammanhanget mellan saker
Försöka se fler perspektiv / Föra in fler åsikter och synpunkter och på så sätt skapa en diskussion
Diskutera mer
Vi måste ifrågasätta våra egna argument så att det blir en bättre diskussion
Leta reda på mer information
Hålla bättre fokus på frågorna, utarbeta på djupet utan att gå ifrån ämnet
Fokusera mer på ämnet, inte blanda in t.ex. klädvanor när vi pratar om Gudssyn
Bättre gå djupt i en punkt än att bearbeta fyra punkter snabbt
Vi behöver bli mer säkra på att vi kan nå högre med hjälp av mer koll på faktan

Hur ska det göras?

Vara mer aktiv på lektionerna - fråga när man inte förstår
Läsa frågorna och vara säker på att man förstår uppgiften rätt
Lägga mer tid på det / Vi borde fått eller gett det mer tid
Tänka mer själv
Ta reda på mer information, t.ex. genom klassbloggen, boken eller internet.
Planera hur man ska skriva innan man sätter igång, så att man svarar direkt på frågan och inte "svamlar"
Sätta sig in i diskussionen mer
För att hålla sig till saken, ställa frågan "Är detta relaterat till Gud (ämnet)?"
Sätta sig med en kompis och diskutera, verkligen brainstorma
Diskutera och jämför med kompisar och med Karin och hennes lektioner och genomgångar, samt med boken
Jämför din text med kunskapskraven under tiden du skriver / Ha med kunskapskraven när vi skriver

Tema människa

Till den här uppgiften arbetar ni två och två.
Det kan vara ett bra tips att ha ett öga på Skolverkets kunskapskrav igen för att veta hur man ska jobba.

Vi håller oss på att i den här uppgiften  minska materialet genom att jämföra kristendomen och hinduism.

1. Vad innebär den dualistiska människosynen? 
2. Vad innebär "den fria viljan" inom kristendomen?
3. Är alla människor lika värda? 
4. Finns det undantag från regeln ahimsa/du skall icke döda? 
5. Vad är meningen med livet?

För att kunna föra ett bra resonemang rekommenderas att läsa utdraget ur Bhagavadgita som jag delar ut till klassen och lägger som scannad version i ett mail till klassen (som extra back-up).

Kamratrespons och kunskapskrav - Tema Gud

Vi gick igenom kunskapskraven från kursen för att se hur vi ska bedöma arbetena med temat om Gud.
Kunskapskraven i tabellform och som PDF finns att hämta på Skolverkets webbplats. Här kan man också läsa om ämnets syfte.

I grupp jämförde ni era svar på frågan om vem Gud är. Därefter stämde ni av mot kunskapskraven, diskuterade era styrkor och svagheter, samt HUR man kan jobba för att minimera svagheterna. (Att man ska skriva mer är inget bra tips, HUR man ska få med allt som ska få med gäller hur man letar reda på mer information.)

Till sist fick ni sätta betyg och motivera det. Vi resonerade kring hur betygssättning ska gå till enligt Skoverket.

Tema Gud

Vem eller vad är Gud?

Dela upp svaret i olika avdelningar där ni tittar på de olika punkterna:

• Grovredogörelse för de fem världsreligionernas gudssyn
• Skillnader inom religionerna (individ/grupp/samhälle)
• Guds eller gudarnas ansvar - är de onda eller goda - har de ansvar för t.ex. bomber eller naturkatastrofer?
• Jämförelse: vilka likheter och skillnader (stora sådana) ser ni mellan religionerna?
• Slutsatser - vem eller vad är Gud? Hur kan svaret sammanfattas så det blir så generellt giltigt som möjligt?

Arbeta två och två och anteckna era svar i punktform. Ni redovisar i tvärgrupper för att se att ni fått med tillräckliga fakta, argument och slutsatser. Vid redovisningen jämför vi med betygskriterierna. 

Islam 2

De fem pelarna och något mer...

De fem pelarna beskriver vad man ska göra som muslim. De sex trosartiklarna, som vi talat om tidigare beskriver vad man ska tro på.

De fem pelarnas funktion är alltså att de ska hjälpa till att leda den troende till ett rättfärdigt liv.

Rättfärdig = en som lever gott / moraliskt rätt enligt religionen

Meningen med livet för en muslim är livet efter detta. Allt vi gör här och nu, alla våra moraliska val, alla våra handlingar - är ett test för att vi ska visa att vi förtjänar att dömas till paradiset i efterlivet efter domedagen.

De fem pelarna vägleder - men är inte avgörande. Den som utför alla handlingar enligt de fem pelarna, kanske fortfarande inte i andra avseenden lever rättfärdigt, eller handlar av den typ av godhet som Allah efterfrågar. Återigen: det är bara Allah som kan döma en annan människa. Detta gör också det tänkbart att Allah dömer någon till Paradiset, även om denna person inte fullföljt alla fem pelarna.

Pelarna kan man läsa på om i läroboken. De är:

- trosbekännelsen
- bönen
- allmosan
- fastan
- vallfärden

På lektionen berättade jag en hel del mer än de fakta som finns i boken, bland annat:

Bönen 

Från början vände sig Muhammed och hans anhängare mot Jerusalem när de bad. När Muhammed mer och mer förstod att det förnyade budskapet från Gud, samt efterföljandet av det, innebar en ny religion, ändrade man böneriktningen (quibla) till att vara mot Mekka.
Man gör som Muhammed gjorde när han bad - det är därför man ber skuldra mot skuldra, och reser sig, bugar sig och knäfaller unisont. Att be tillsammans ger en känsla av gemenskap. Att knäfalla ger en känsla av underkastelse inför Gud. Hela ens kropp, inte bara det man reciterar eller det man tänker, inriktas på det man gör.

Fattigskatten

= zakat
Man lämnar 2,5% av sitt överskott till de fattiga. I samband med högtider är det dessutom brukligt att man lämnar extra allmosor.
Zakat grundar sig i den gyllene regeln - att vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv. Muhammed hårdrar denna och menar att de som har det bättre ställt har ett ansvar inför Gud att ta hand om de mindre bemedlade.

Fastan

Eftersom den muslimska kalenderna har månår, förflyttar sig Ramadan 11 dagar varje år. Det här året (2013) var den precis i slutet av sommarlovet. För några år sedan var den exakt i skolstarten.
Under Ramadan fastar man för att förstå hur mindre bemedlade har det. Man firar också Koranens tillkomst under Ramadan och därför ska man under fastan också läsa mer ur Koranen än vanligt, och vara extra noga med hur man lever moraliskt. Ramadan blir ofta en månad då man undviker hårda ord eller dispyter. Man strävar efter tålmodighet och gudfruktighet.
En av Ramadans nätter kallas Ödets natt. Det var den natt när ängeln Gabriel uppenbarade sig för Muhammed vid berget Hira. Denna natt firar muslimerna genom att läsa Koranen och be extra böner.
Vid Ramadans slut firas en glädjefest, Eid al-Fitr. Under Eid-högtiderna besöker man släkt och vänner, ger varandra presenter och skänker pengar till behövande. Under Eid ska man glömma alla oförrätter och förlåta sin medmänniskor.
Muhammeds himmelsfärd firas också under en av dagarna i Ramadan. Den dagen bör man läsa Koranen och be fler böner än vanligt.
På olika håll i världen och på olika sätt, firar man också Muhammeds födelsedag.

Vallfärden

Det jämlika under vallfärden till Mekka understryks då alla som vallfärdar klär sig likadant - i ett enda vitt tyg som sveps till en enkel klädnad. Man tar av sig alla smycken, klockor och andra attribut. Det märks inte om man är miljonär eller fattig; vit muslim från Ryssland eller svart från Nigeria. Under vallfärden besöker pilgrimerna också platser utanför Mekka.
Under vallfärdsmånaden kommer mer än två miljoner pilgrimer till Mekka och moskéområdet är helt fyllt av människor. Enligt Muhammeds föreskrifter ska besökarna gå sju varv runt Kaba, den fyrkantiga byggnaden på moskégården. Kaban är draperad i ett svart tyg.
Enligt islams tro byggdes Kabatemplet av Abraham och hans son Ismael. I ett hörn av byggnaden är en svart glänsande sten inmurad. Traditionen berättar att den föll ner från himlen och var då helt vit. Sedan blev den svart av människornas synder. Pilgrimerna försöker nå fram till stenen och kyssa den.

Vi tipsades om en länk där man kan se livesändningar från Kaba i Mekka. Testa här.

Planering för tematiska studier

Vecka:        Tema:

     45          Gud

     46          Människa

     47          Individ

     48          Etik

     49          Etik

     50          Ett gott samhälle

Islam 1

Kort om islam och fördomar... Vi börjar med det där med det heliga kriget: 

djihad = heligt krig
Enligt Koranen är det fråga om ett försvarskrig för den eviga och sanna läran.
Det första djihad utfördes av Muhammed då han och hans följeslagare intog Mecka efter att i flera år levt i exil i staden Medina.

Tolkningar av djihad:
en väpnad konflikt (som Muhammeds)
en inre konklikt
         Detta kallas också för "det stora djihad". Det innebär att man tar ställning för sin tro och sitt sätt att
         leva som muslim - även i situationer då det är krävande eller svårt.

Alltså: det heliga kriget är för världens muslimer frågan om en inre kamp; en kamp för det goda och rätta, även i situationer där moralen sätts på prov. Låter mer fredligt än krigist - eller hur?

De sex trosartiklarna:

1. Tron på Gud
Det finns ingen annan Gud än Allah.
Namnet Allah är inget egentligt namn, utan bara en benämning. Det är ordet "gud" fast på arabiska. Därför går det bra att säga "God", "Gud" eller "Allah", oavsett vilket språk.
Bildförbud: Gud kan inte avbildas, och därför får man inte heller försöka. Anledingen till att man inte vill avbilda Muhammed, är för att man inte ska riskera att vända sig till dyrkan av honom. Muhammed är enbart profet (människa), även om han är den främsta förebilden för alla muslimer.
Shirk: är den största synden av alla. Shirk innebär att sätta någon jämte eller över Gud. Abraham testas av Gud då han ska offra sin son. Att inte vilja offra sonen skulle vara shirk.
Allahu akhbar = Gud är större. Detta är en fras som används för att beskriva honom. Det går alltså inte, utan blir en paradoxal omöjlighet. Han är större än allt vi har språk för. Inte ens genom konstarterna kan han beskrivas rättvisande. Han är också visare, rättrådigare, mer kärleksfull, etc.

2. Tron på änglarna
Inom islam tror man på änglarna som skrifterna berättar om. Guds sändebud, ärkeängeln Gabriel som uppenbarat sig för Maria och Muhammed är en av de viktigaste.
Jag berättade för er om Iblis, ljusängeln, som vägrade att underkasta sig Guds vilja och knäfalla inför Adam och därför straffades med att störtas. Iblis blir därmed satan.

3. Tron på skrifterna
Koranen är den främsta av alla skrifter. Koranen är Guds ord.
Man brukar skilja mellan den himmelska och den jordiska Koranen.
Den himmelska Koranen är evig och oskapad.
Den jordiska Koranen är identisk med den himmelska, men kommer alltså till skapelsen först på 600-talet då Gabriel reciterar hela texten för Muhammed som kan förmedla den vidare.
Man använder sig också av Moseböckerna och Evangelierna.

4. Tron på profeterna
Abraham - den förste profeten
Moses - den främste av de tidigare profeterna
Jesus / på arabiska "Isa" - en läromästare, en mycket viktig och stor profet. Han är den profet som kommer att sitta vid Guds högra sida på domens dag. Man tror inte på Jesus död på korset eller hans återuppståndelse. Han är inte Messias, och han är absolut inte Gud eller Guds son.
Muhammed - den främste av alla profeter. Den perfekta människan och förmedlaren av Koranen.

5. Tron på livet efter döden
Alla människor ska uppstå på domens dag. Vi kommer att dömas och vi ska dömas till paradis eller helvete. Domen kommer att utfärdas av Gud ("Det är bara Gud som kan döma") och han kommer att döma människorna efter deras gärningar och deras strävan. Att följa de fem pelarna kan vara en hjälp för människan i denna strävan. Att följa Muhammeds exempel kan vara en annan hjälp.

6. Tron på ödet
Vårt öde är redan förutbestämt av Gud. Människan har ändå en fri vilja att göra sina moraliska val. Här styr Gud inte alls människorna (då hade ju inte viljan varit fri). Människan är god, men har förmåga att göra det onda. Meningen med livet är att visa sig värdig Guds dom. (Muslimerna har alltså ett svar på frågan vad som är meningen med livet!) Att inte välja är moraliskt dåligt, för att kunna belönas måste vi visa att vi strävar. (Djihad igen.)

Kristendomen 2

För att kunna något om kristendomens historia arbetade vi runt tre frågor. Tänk på att man ska kunna redogöra för fakta (helst både utförligt och nyanserat) och samtidigt kunna använda fakta i diskussioner och som grund för ställningstaganden. Nedan har jag försökt att ge exempel på hur man kan dela upp kunskaperna.

Notera att då jag för diskussionerna har jag valt att diskutera vissa saker. Man kan naturligtvis, utifrån sina kunskaper, välja andra ämnen för diskussionen. Jag har hållit mig nära läroboken s. 64-69, och här har jag också hämtat uppslagen till diskussionerna.

Vem var Paulus?

Redogörelse för fakta:
Paulus var från början en motståndare till de kristna och hette Saulus. Han fick en uppenbarelse under en resa till Damaskus, då Gud visade sig för honom som ett stort bländande ljus som gjorde honom blind. När han träffade kristna inne i Damaskus, återfick han synen som genom ytterligare ett under. Genast lät han döpa sig, och tog därefter namnet Paulus.
    Efter detta blev Paulus en viktig förkunnare inom kristendomen. Han genomförde flera missionsresor och startade nya förslamingar längst med Medelhavets kuster. Under dessa resor brevväxlade han med sina olika nystartade församlingar och klargjorde mycket av läran. Breven finns bevarade i Nya Testamentet och har alltså tagits upp i Bibeln. Breven är viktiga eftersom det är tolkningar av Jesus ord. Vad har Jesus menat - och hur ska det i praktiken efterlevas?

Diskussion och problematisering
Paulus lärde ut att kristendomen är för alla. För den som tror finns frälsningen. Genom att leva i god kristen tro, lever man också rätt - oberoende av hur man följer den gammel-testamentliga lagen.
    Genom Paulus understryks offret som Jesus gjort för människorna. Efter detta offer är människan fri från arvssynden. Nu gäller det att tro och efterleva evangeliet. Det är alltså genom tron, inte genom laglydnaden, som man blir frälst.
    I och med detta uppkommer en tydlig skillnad mellan kristna och judar. I kristendomen betonas Guds självuppoffrande kärlek till människan. Att tro är att ta emot och förvalta denna kärlek. Det är Guds nåd som gjort människan rättfärdig i slutändan, inte hur man (judarna) efterlevt Tora.
    Ändå finns Gamla Testamentet (judarnas Tanach) kvar i den kristna Bibeln. Varför det? Jo, för att vi ska förstå Nya Testamentet till fullo, behövs också det gamla. Det gamla lär oss vem Gud är, och hur han slutit avtal med människorna. Det lär oss också vad människan är - skapad som Guds avbild och med en fri vilja att handla rätt eller fel. Slutligen visar det oss också vad världen i sig är, och hur beroende den är av Gud som skapare och alltings fader.

Varför är romarriket viktigt för kristendomens framväxt?

Redogörelse för fakta:
Kristendomen blev en statsreligion år 380 under kejsar Theosodius. Rom gjordes också till centrum för läran. När kyrkan splittrades i en västlig (katolicism) och en östlig (ortodoxi) falang, behöll den västliga  Rom som centra och Vatikanstaten instiftades.
    När det romerska imperiet föll sönder, fick kristendomen en framträdande roll som något som enade och förenade de olika delarna av det tidigare riket. Detta ledde också till en utveckling av kyrkan då den fick en viktig roll för samhället.
    Genom romersk historieskrivning och bevarandet av den, vet vi mycket om kristendomens tidigaste år. Bland annat är det intressant att romersk historieskrivning nämner en judisk sektledare vid namn Jesus. Detta leder till att man kan anta att det är högst sannolikt att Jesus som historisk person har levt och verkat.

Diskussion och problematisering:
Under kristendomens första århundraden var den en minoritetsreligion. Under flera hundra år var det också förbjudet att vara kristen i det romerska imperiet. Först under kejsar Konstantin år 313 erkändes kristendomen. Att den upphöjdes till statsreligion under Theodosius var ett enormt uppsving. Det gav också en förutsättning för att kyrkan skulle kunna bli mäktig, en position som stärktes ytterligare när imperiet föll samman. Man kan tänka sig att när imperiet föll samman, borde kristendomen också fallit, om man inte redan haft en så stark position. Nu gav sönderfallandet av imperiet i stället ännu mer bränsle för en vidareutveckling av kyrkan som institution.
    Vi kan se romarrikets betydelse för kristendomens framväxt i att Rom är centrum för katolicismen. Latin var länge kyrkans och de bildades språk.

Varför bröt Luther med den katolska kyrkan?

Redogörelse för fakta:
31 oktober 1517 spikade Martin Luther upp sina 95 teser på kyrkporten till kyrkan i staden Wittenburg. Här lade han fram vad han ansåg rätt och fel i den katolska kyrkan. Påven i Rom svarade med att bannlysa Luther.
    En tes är en åsikt som man vill argumentera för. När ni skriver argumenterande texter i svenska (i skolan) har ni också en tes, som ni sedan ska understödja med argument. Teserna var alltså Luthers synpunkter. Bland annat ansåg han att:
- kyrkan inte skulle sälja avlatsbrev (brev från påven som gav syndernas förlåtelse)
- man inte skulle ha helgon (huvudargumentet var att det inte fanns stöd för dem i Bibeln)
- Bibeltexten och predikan skulle översättas till folkets eget språk och inte vara på latin (huvudargumentet var att alla skulle kunna läsa/höra och förstå utifrån sitt eget förnuft och kunna ta till sig tron på ett personligt plan)
- endast dopet och nattvarden skulle vara sakrament (med argumentet att de var de enda som "gav Gud behag", och det visste man eftersom de var de enda som Jesus själv hade instiftat genom sina gärningar)

Diskussion och problematisering:
Luther har en likhet med Paulus när han säger "tron allena". Er lärobok förklarar (s 69) att Bibeln "var rättesnöret och stod över kyrkans seder och traditioner". Då förstår man att översättningarna till folkspråken från latin blev så viktiga. Men stämmer det att det är "tron allena" när man behåller två sakrament? Träna på att diskutera genom att fundera över om "tron allena" verkligen gäller inom protestantismen. Vad talar för det och finns det något som talar emot det?

Fördjupning om sakrament:

Katolska kyrkan har sju sakrament:
- dop
- konfirmation
- bikt och bot
- nattvard
- äktenskap
- prästvigning
- de sjukas smörjelse

Ordet sakrament betyder "helig handling". Det är riter eller ceremonier som utövas inom kyrkan.

Den ortodoxa kyrkan kallar sakramenten för "mysterier" och har samma sju. De slår däremot ihop dopet och konfirmationen till ett och samma tillfälle. Konfirmationen bekräftar dopet - och inom den ortodoxa kyrkan är en bekräftelse en naturlig följd och kan därför genomföras samtidigt.

Kristendom 1

Den som är kristen, oavsett riktning, anser att Jesus är Guds son.

Messias på gammal grekiska översätts "Christos" och det är därför man säger "Jesus Kristus"; och härifrån har också kristendomen fått sitt namn.

Treenighetsläran

Inom kristendomen är man stränga monoteister, men tror att Gud har tre olika uppenbarelseformer:
- fadern (skapare av allt och på så vis också alltings fader)
- sonen (Jesus - som är både gud och människa)
- den Heliga Anden (Guds kraft på jorden, som också finns kvar efter att Jesus lämnat den)

Med några få undantag (bland andra Jehovas Vittnen) tror alla kristna på treenigheten.

Sonen och försoningsoffret

Viktigt att förstå som kristen är att Jesus är både Gud och människa samtidigt. Han är Guds son, och Gud låter offra honom för att sona för människans synd. Människan förlåts nu för syndafallet.

Om Jesus varit enbart Gud, hade han inte behövt lida. Då skulle det inte vara någon särskilt besvärlig uppoffring att plågas på korset.
    Om Jesus å andra sidan varit bara människa, hade inte offret varit stort nog.
    Då Jesus står inför den romerska domstolen och får frågan om han är Guds son och Judarnas Messias, svarar han att "det var ni själva som sa det". Alltså svarar han i princip varken ja, eller nej. Romarna tolkar det som ett ja, och han döms därför till döden.
    Man kan också notera att Jesus gör under, men samtidigt är mänsklig då han själv ber till Gud. I dödsögonblicket uttalar han orden: "Min Gud, Min Gud, varför har du övergivit mig?"

Judendom 2

Inom judendomen är religionens historia och bakgrund viktig - Gud visar sig i historien!

Vill man som troende jude förstå vem Gud är, vad Gud kan och hur Gud förhåller sig till sin skapelse och sitt utvalda folk - läser man i de heliga skrifterna om sin historia, från Abraham till Moses och framåt. Då får man veta om varför Gud valt ut just "Israel" som sitt folk, hur han hjälper den som är honom trogen (t.ex. då Abraham visar sin trogenhet genom att vara beredd att offra sin egen son, hur Sara och Hagar får hjälp när de ber och förtvivlar, hur Moses räddar folket från förtrycket i Egypten och många, många andra berättelser).

Högtiderna har därför alltid historisk koppling, och vid varje högtid uppmärksammas olika delar av berättelserna.

Förbundet mellan Abraham och Gud är starten för religionen.
På 1700-talet fvt väljer Gud ut Abraham, uppenbarar sig för honom och de sluter ett förbund. Gud lovar Abraham:
- ett eget folk
- ett eget land
och Abraham lovar i sin tur
- att inte ha några andra gudar
Till tecken på förbundet lovar Abraham dessutom att
- omskära alla sina "söner" på åttonde levnadsdagen.

Jag berättade om hur Abraham får sonen Isak med sin hustru Sara. Men först är de barnlösa, så den förstfödda sonen är egentligen Ismael, som föds av tjänarinnan Hagar. Isak kommer att bli ledare för de judiska folken, och Ismael för de arabiska. Oavsett visar berättelsen att Gud håller sitt löfte till Abraham.

Förbundet mellan Gud och människa förnyas då Moses får de tio budorden, samt ordern om att uppföra templet i Jerusalem. I templet ska stentavlorna med de tio budorden alltid förvaras. Därför blir templet, då det långt senare uppförs, en helig plats. Idag finns bara västra muren kvar av tempelområdet. Stentavlorna är förlorade sedan romarna rev templet (år 70 evt).

Om Gud visar sig för Moses - hur? I skriften står det att han visade sig som "en brinnande buske". Detta är i så fall en översättning som måste tolkas.
   Gud och Moses talar också på något sätt med varandra. Moses frågar vem det är, och Gud svarar på gammal hebreiska, men översatt till våra bokstäver: JHVH JHVH.
   JHVH kan uttalas på många olika sätt. På gammal hebreiska hade man inga skrivtecken för vokaler. Man får därför gissa sig fram. Samma uppsättning konsonanter finns i ett verb i betydelsen "jag är". Man kan gissa att Gud säger sitt namn och i så fall presenterar sig: "Jag är JHVH". Men hur ska detta namn uttalas?
    Eftersom Gud är så högt uppsatt vill man inom judendomen inte försöka uttala JHVH. När man läser högt ur skriften uttalar man det inte utan säger i stället "Hashem" som betyder "namnet".


Den judiska historien efter Moses följs av den s.k. Kungatiden. Man har tre mycket mäktiga kungar. Huvudstaden Jerusalem blomstrar, och under den tredje kungen uppförs templet i all sin prakt. De tre stora kungarna heter i nämnd ordning Saul, David och Salomo.

Jag hoppar över en del historia eftersom det är en översiktskurs. Bland annat förs judarna bort i fångenskap i Babylonien (nuvarande Syrien). Babylonierna förstör templet, men när man återvänder från den långa fångenskapen återuppför man det igen.

Då  romarna erövrar landet, sprids tanken om Messias. Namnet Messias betyder "Den smorde". (Man smorde kungarna under kröningsceremonin med helig olja i templet.) Många av dessa förväntningarna leder till olika judiska uppror mot romarna, och till sist förbjuds judendomen i romarriket och templet förstörs för alltid. Man för bort den stora ljusstaken av rent guld, enligt berättelserna nästan två meter hög, och dekalogen (de tio budorden) förloras också. Reser du till Rom, kan du se en bild av den sjurarmade ljusstaken avbildad på triumfbågen, högst upp och i mitten. Det måste varit en mäktig trofé.

Diaspora = förskingring. Efter att judendomen förbjöds i romarriket, stod man utan sitt land, men räknade sig fortfarande som ett folk - fast förskingrat i olika delar av världen. Diaspora inleds alltså 70 evt, men kan anses avslutad 1947 då FN "återlämnar" en del av dagens Israel till judarna som ett skadestånd efter Andra Världskriget.

Väntan på Messias avslutas enligt vissa med att Jesus kommer. (Då är man kristen!)
Många judar väntar snarare på en tid - den Messianska tiden - snarare än på en viss person.
Denna tid ska kännetecknas av det som rådde under kung David. En tid av fred och blomstring. Men för vem? För judarna, i landet som idag har namnet Israel, eller i hela världen? Olika uppfattningar finns hos olika troende.

Under diasporan blev det viktigare att kunna definiera vem som räknades som jude. Enligt den rabbinska traditionen är det en som är född av en judinna. Det går naturligtvis också att konvertera. Man räknar sig alltså som ett och samma folk, med en gemensam tro, historia och språk.

Judarna är "Guds utvalda folk". Det låter kaxigt, men man kan och vill inte förklara varför Gud valde just Abraham. Man brukar säga att det var a "oförklarlig kärlek". Utvaldheten innebär ett ansvar att vara föredöme för andra folk. Man har fått lagen/Tora och kan inte slingra sig från sitt ansvar och kan inte skylla ifrån sig. Judendomen har aldrig varit en missionerande religion. Man anser att man bättre sprider sitt budskap genom att föregå med gott exempel.



Slutligen talade vi om olika riktningar inom judendomen:

• ortodoxa
• liberala
• konservativa

Judendom 1

Judendomen är den äldsta av de abrahamitiska religionerna. (Vilka är de övriga abrahamitiska religionerna? Varför har de fått detta gemensamma namn?)

Judendomen beskrivs ofta som en lag- och regelreligion. Utifrån de heliga skrifterna kan man ringa in exakt 613 olika religiösa lagar. Några känner ni redan till; det är regler kring vad man får äta och inte, regler för firande av sabbat, de tio budorden, etc.

Tora betyder lagen. Så de 613 reglerna kallas också Tora.

Judarna kallar sin bibel för Tanach, och den består av det som i kristendomen kallar Gamla testamentet. Innehållet är detsamma. Namnet Tanach hänger samman med indelningen av texterna i olika grupper:

T = Toran - läran, de Fem Moseböckerna
N = Neviim - profeterna, exempelvis böckerna om Jesaja, Amos och andra.
Ch = Chetuvim/Ketuvim - skrifterna, exempelvis den poetiska boken Höga Visan och psalmerna i Psaltaren.

Testamente = förbund
De kristna kallar Bibelns delar för Gamla/Nya testamentet för att anspela på förbunden mellan Gud och människa.

Vid sidan om Tanach finns en mycket omfattande skriftsamling under namnet Talmud. Detta är en kommentarsamling till Tora / lagen. Här kommenteras alla lagar, en efter en, av rabbiner från olika tider.

Sida ur äldre version av Talmud. I mitten av sidan finns själva lagen, runtom finns rabbinernas kommentarer.

Gudssynen inom de abrahamitiska religionerna:

Gud är:
EN
Skapare av allt (bokstavligen allt)
Allgod (endast god, inte ond ibland, utan alltid endast god)
Allvetande (inget finns och inget sker som inte Gud känner till)
Allsmäktig (inget finns och inget sker som inte Gud har makt över)

En konsekvens av denna gudssyn är det s.k. teodicéproblemet. Hur kan ondska finnas i världen om Gud är allt detta? Människan har en fri vilja, och en viss del av den ondska som existerar är en konsekvens av detta. Men det finns ju också naturkatastrofer och olyckor. Hur ska dessa förklaras?

Buddhism 2

Vi uppehöll oss kring instuderingsfrågor kring buddhismen. Ni jobbade enskilt, men jag skriver här något om varje fråga.

Theravada och Mahayana-buddhism

Detta är buddhismens två stora huvudförgreningar. De delar naturligtvis sedan också upp sig i mindre förgreningar.
Theravadabuddhismen kallas också "de äldstes väg". Detta är buddhismen i en grundläggande form. Man kan säga att allt vi hittills gått igenom om buddhismen är Theravadabuddhism. När man går vidare och lägger till saker som t.ex. bhodisattvor, olika Buddhor och olika kosmos, då blir det Mahayanabuddhism.
Mahayana betyder "Den stora farkosten". Man kallar sig så eftersom man ju lagt till saker till den buddhistiska läran. Det betyder också att man har utökat den religiösa litteraturen.
Mahanyanabuddhister kallar ofta Theravada för Hinayana, som betyder "Den lilla farkosten". Vissa tycker det passar också eftersom det är en minoritet av världens buddhister som tillhör Theravada.
Lamaism och zen-buddhism ingår i Mahayana.

Bhodisattva

Detta är ett begrepp som bara används inom Mahayana. Dalai Lama är en bhodisattva. Detta är någon som nått Nirvana, men valt att reinkarneras för att hjälpa andra. Vår Dalai Lama är reinkarnerad åtskilliga gånger. När han dött, har man letat efter den pojke som varit hans reinkarnation. Vår tids Dalai Lama har meddelat att detta är hans sista reinkarnation. Då kommer en ny bhodisattva att överta ledarskapet för den Tibetanska buddhismen.

Lamaismen

Lamaismen är en variant av Buddhism, som blandats med äldre religion från områdena kring Tibet. Ledaren är Dalai Lama (namnet betyder "Ocean av vetande"). Man har bönerullar (kolla i boken), böneflaggor och understryker mycket vikten av att hänge sig åt osjälviska gärningar.

Och så en jämförelse mellan jnana yoga och zenbuddhism

Båda anser slutmålet utgöras av en typ av insikt som ska frigöra själen. Man använder meditation som metod. Man har faktiskt också samma mantra - aum. Inom zen brukar man använda sig av omöjlig gåtor, s.k. koans, för att hitta det andliga sinnestillstånd av förståelse som ligger utanför och över logiken. Kommer man på svaret på gåtan, kallas det för att man uppnåt satori. Munkar brukar träna sig på flera koans och nå satori många gånger, om de är skickliga. Detta behöver ändå inte innebära att de klarar att nå den totala upplysningen och Nirvana. För exempel på en koan, titta i din bok!
En annan likhet, förutom de som står ovan, är att man inom båda religionerna talar om maya, förvillelesens kraft som hindrar oss från att nå insikt. Att behärska sin kropp till fulländning genom att vara skicklig i meditationens konst blir ett sätt att lyckas bortse ifrån maya.

Buddhism 1 - Buddhismens grunder

Allt är föränderligt

- människor, upplevelser, saker och ting...

- så finns "jaget" i så fall?
Jaget/själen förändras ju hela tiden

- därför talar buddhismen om anatman (detta var Buddhas term) som betyder icke-jag
För att förklara för en av sina lärjungar använder han sig av flodliknelsen. Han säger åt den unge munken att gå ut och ställa sig i en flod. När munken kommer upp på stranden igen säger Buddha åt honom att gå ut och ställa sig "i samma vatten en gång till". Det går ju inte svarar munken. Är det då inte samma flod? Jo det är det ju. Men en flod, även om den består av vatten, har som natur att den rinner, det vill säga, den består av ständigt nytt vatten. Annars är det ingen flod. På samma vis förändras människan hela tiden. Vi har en evig själ, men den är ständigt ny. Från den ena sekunden till den andra består den av något helt nytt.

- Fundera själv: är du densamma som du var för tio år sedan? Om nej (och antagligen svarar du nej) när skedde den förändringen? Svaret lär bli att den skedde hela tiden, gradvis.

Allt leder till otillfredställelse / dukkha (ibland översatt "lidande")

- detta beror på att vi ju fäster oss vid saker och ting.
(ej pessimism, utan realism!)

- Lidandet beror på att vi lurar oss själva. Vi har fel syn på livet. Här följer två exempel:

1. Vi tror det ser ut såhär:

... när det i själva verket ser ut såhär: 

Lägger du figurerna ovanpå varandra, matchar de inte - detta bli en illustration över vad du missar, men också över vad du tänker, känner och gör som inte är nödvändigt. 

2. Lycka finns bara i jämförelse med annat. Jag känner mig lycklig - ända tills jag ser vad någon annan har uppnått, och som jag ännu inte klarat av eller haft turen att få. Då kommer jag att flytta min uppfattning om vad som är den egentliga lyckan. Så då upplever jag kanske inte längre att jag var lycklig från början heller. 

min lyckas mått:               ___________________________

person 2:s lycka:             __________ (stackars krake)

person 3:s lycka:    _______________________________________ (oj, vilken lyckost/vinnare!!)

(Hur kan en persons streck bli längre utan att man rör vid det? Jo, genom att jämföra det med ett annat!)

Alla är vi ett och samma

- denna insikt når vi lättare när vi inser att det inte finns något "jag" att bevaka.

- vänlighet, kärlek, samhörighet betonas inom buddhismen. Genom att handla osjälviskt får vi rätt karma och kan frigöra oss från de egna begären och slutligen nå Nirvana (ordet betyder "utslocknande").

De tre juvelerna:

Jag tar min tillflykt till Buddha

Jag tar min tillflykt till dharma

Jag tar min tillflykt till sangha

De tre juvelerna förklarar vägen till frälsning inom buddhismen. 

För det första kan du leva med Buddha som förebild. Redan som liten kan man ta del av legenderna om honom och lära sig något av det. Buddha var den förste som nådde upplysningen (Nirvana) genom att leva enkelt, inte i lyx och övermått och inte i askes och självspäkning. Så nådde han den fridfulla sinnesstämning som kunde hjälpa honom att nå insikten.

    Legenden om Buddha kan man läsa om i er lärobok.

Dharma betyder "läran" och här avses Buddhas lära. Om den kan man läsa i de heliga texterna. Kärnan i läran är "De fyra ädla sanningarna". Ni har fått en text med Buddhas predikan om dem av mig. Man kan också jämföra med vad boken förklarar om dem. 

Sangha betyder "församlingen". Detta ses som den möjligtvis snabbaste vägen till Nirvana, men möjligtvis är det den svåraste. Som munk eller nunna måste du avstå alla ägodelar, äktenskap och relationer i tvåsamhet. Du ägnar dig åt mycket meditation och mental träning, men arbetar också för ditt kloster. Inom Theravadabuddhismen får du aldrig äta efter klockan 12 på dagen. Inom många buddhistiska riktningar får du inte ens handa pengar - även om de inte är dina egna. Munkarna är därför helt beroende av de gåvor som skänks till dem i utbyte mot en välsignelse som kan ge god karma. 

Hinduism 2

Hinduismen brukar delas in i två huvudgrupper: klassisk hinduism och filosofisk hinduism. Mycket av tänkandet är fortfarande lika. Idéer om atman, brahman, moksha, samsara och karma, t.ex.

Den klassiska hinduismen är oftast polyteistisk. Här urförs puja (=andakt, gudstjänst) i templet eller hemma. Kast och karma-lag betonas ofta. Er bok delar in den klassiska hinduismen i tre olika grenar. Ta reda på vilka och försök hitta ett sätt att kunna redogöra för deras likheter och skillnader.

Den filosofiska hinduismen är annorlunda på så vis att den är mer introvert (inåtriktad). Moksha uppnås genom en intellektuell insikt, och som metod används meditationen; man mediterar och vänder sig inåt sin atman för att förstå tingens sammanhang.

"Genom meditation och recitation av det heliga mantrat 'aum', nås tat twam asi, insikten om att atman är helt och hållet förenat med brahman. Man ser då bortom maya, kan frigöras från reinkarnationen och samsara, det vill säga uppnå moksha."

...ber om ursäkt för dålig bildkvalitet

Den läskiga bilden på gurun i er bok, visar en som ägnar sig åt jnana yoga. Eftersom kroppen tillhör maya, försöker man träna sig så att man kan bortse från den. Under meditation kan vissa "heliga män" utstå stora kroppsliga påfrestningar, utan att låta sig påverkas.

Läs igenom kapitlet i boken om hinduism. Vi kommer nu att fortsätta med buddhismen.

Hinduism 1

Sanskit-tecknet för "aum"
- det heliga mantrat
Vid användandet av mantrat frigörs skaparguden Brahmas kraft

All hinduism utgår ifrån att människan har kropp och själ - en så kallad dualistisk människosyn.
(duo = två / vi har två olika naturer)

Själen är en del av en gudomlig världssjäl. Vi går alltså omkring med en skärva av Gud inom oss. Det är denna skärva som gör kroppen levande. När vi dör lämnar själen kroppen.

Atman = själen
Brahman = den gudomliga världssjälen

Den gudomliga världssjälen genomsyrar alltså allt levande, och allt levande blir därför att betrakta som heligt. Detta kan vara ett argument för att vara vegetarian.

Vår atman reinkarneras ständigt.

Beroende på vår karma reinkarneras vi sämre eller bättre.

Målet inom religionen är att befrias från reinkarnationen. Detta kallas moksha.

Samsara

Inte bara levande varelser, utan också hela världen och universum underkastas ordningen av att skapas/födas och gå under/dö. Man har alltså en cirkulär tidsuppfattning. Denna världsordning som innebär detta cykliska förlopp, kallas samsara.

De tre huvudgudar som håller i samsara är:

Brahma - skaparguden
Avbildas som ovan med fyra ansikten - ett i vart väderstreck. Brahma är en tillbakadragen gud. När han är färdig med skapelsen vilar han tills nästa skapelse ska verkställas. Det är alltså inte så vanligt att man tillber honom.

Vishnu - upprätthållaren
Vishnu har kon som sitt riddjur och detta är det religiösa skälet till att kon anses helig. Hans märke är därför likt ko-horn.
Vishnu uppenbarar sig ofta som avatar. Kända avatarer är Krishna och Rama. Som avatar är guden förkroppsligad (som människa eller djur).

Shiva - förgör skapelsen men är också fruktbarhetsgud
Detta är guden som avbildas med fyra armar, dansandes i en ring av eld. Han symbol är lingan - en erigerad penis - frutbarhetssymbol.
Shivas hustru är Kali - dödsgudinnan. Eftersom hon är dödsgudinna är hon också fruktbarhetsgudinna. Ofrivilligt barnlösa offrar gärna till Kali i hennes skepnad av fruktbarhetsgudinna. Då brukar hon kallas Parvati.

Som vi tidigare talat om kan hindiuismen vara på polyteistisk eller monoteistisk. Den monoteistiska varianten ser alla olika gudar som avatarer/uppenbarelseformer av en och samma.

Varför dessa regler? Finns det undantag?

 

Vi spånade på olika förklaringar varför reglerna finns inom religionerna.
Vi delade in orsakerna i fyra olika kategorier:

• religiösa skäl

... innebär att det helt enkelt står i den heliga skrift som man efterföljer. T.ex. "du skall icke koka en killing i dess moders mjölk" / Vishnu rider på en ko, etc.

•  etiska skäl

... innebär att man helt enkelt tycker att det är omoraliskt. Vissa ser det som omoraliskt att äta kött, för att ta ett exempel. Alla religioner lär ut att man ska värna om det som är levande. Inom religionen finns därför etiska argument som stödjer ett visst handlande.

• sociala skäl

...innebär att man ser det som bäst för en grupp om alla följer regeln. Gruppen kan vara en familj, en samhällsgrupp eller också samhället i stort. Muhammed säger att alkohol inte ska drickas eftersom den leder till problem och elände för människor i relation till andra. Den som nyttjar alkohol kan förledas till att ställa till det för andra genom att bete sig klantigt, bli svår att tas med, och kanske splittra familjer och sällskap, kanske till och med nyttja våld.

• antropologiska skäl

Antropologi är folklivsforskning. Inom en kultur finns regler och seder som fyller en funktion för den grupp som följer dem. Att kon är helig i Indien kan förstås om man ser till hur folk lever. I ett fattigt jordbrukarsamhälle, en typ av samhälle som varit och delvis är vanlig i landet ännu, framstår kon som ett djur du har mer nytta av levande, än om du dödar och äter upp den. Du kan använda den som dragdjur, du kan livnära dig på den nyttiga mjölken och dyngan är användbar som gödsel eller som ingrediens i byggnadsmaterial.

Regler för kost inom hinduism, judendom och islam

Vi har nu gått igenom vad som gäller inom religionerna för kost och dryck:
(var religion för sig, och med visst förbehåll för ytterligare regler - här täcks inte exakt allt in, men detta är de vanligaste reglerna...)

När ni får tag i er lärobok, kommer ni att se att den inte är riktigt lika utförlig som vi har varit. Därför är det bra om ni säkerställer att ni har gjort bra anteckningar. Behöver ni komplettera så frågar ni varandra eller mig. Det här ska ni kunna!

Regler som gäller inom judendomen:

• ej gris
• ej asätande djur 
• endast de vattenlevande djur som har fenor och fjäll och därför inte t.ex. skaldjur eller ål
• ej blodmat
• ej blanda kött och mjölk
• ej insekter, men honung är tillåtet eftersom det räknas som saft från blommor
• enbart kött som är rituellt slaktat genom s.k. skäktning
• alkohol är tillåtet  

Regler som gäller inom islam:

•  ej gris
• ej asätande djur
• skaldjur är tillåtet
• ej blodmat
• enbart kött som är rituellt slaktat genom skäktning 
• ej alkohol
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  Regler som gäller inom hinduism:

• vissa äter nötkött, enligt andra är det förbjudet
• vissa äter annat kött än nötkött, andra är strikta vegetarianer
• vissa tillåter nyttjande av alkohol, andra förbjuder det helt
• samtliga tillåts dricka mjölk, eller använda mjölkprodukter

Problematisering: "hinduism" är ett samlingsnamn för flera olika religioner i Indien, med ett gemensamt ursprung och en gemensam uppfattning om världen, världssjälen och människans själ. Vi kommer att gå igenom mer om hinduismen längre fram så att man kan bena ut vad "vissa" innebär. 

Kom ihåg: Nästan alla ja-och-nej frågor om hinduism kan besvaras med både ja och nej, och båda svaren är rätt. För att det ska vara kvalitet på svaret, och för att man ska kunna redovisa utförliga kunskaper måste man kunna resonera om varför ja eller nej är det rätta svaret.

Terminsstart!

Varmt välkomna till kursen! 

Ni är jätteduktiga! Redan. Det vet jag eftersom jag kollade era förkunskaper genom terminens allra första uppgift: att sätta ihop en middag för tre utländska gäster, i syfte att skapa ett gott samtalsklimat.

Ni skulle ha:
- tre rätters meny som alla gäster kunde äta
- tre samtalsämnen att konversera dem med om det blev tyst vid bordet

Gästerna var:
- en ortodox jude
- en (konservativ) muslim
- en hinu

(Ingen av er frågade om det var män eller kvinnor - vad utgick ni ifrån? spelade det någon roll?

Ni fick inga hjälpmedel utan fick lita till att samtala med varandra och tömma varandra på vad ni kunde gemensamt. Alla grupper löste uppgiften helt korrekt!

Frågorna som följer på detta är:
- vad behöver man veta för att klara ett sådant här uppdrag i verkligheten?
- hur tar man reda på det?

Spara era anteckningar - vad får vem äta och inte äta? Varför?