måndag 14 oktober 2013

Kristendomen 2

För att kunna något om kristendomens historia arbetade vi runt tre frågor. Tänk på att man ska kunna redogöra för fakta (helst både utförligt och nyanserat) och samtidigt kunna använda fakta i diskussioner och som grund för ställningstaganden. Nedan har jag försökt att ge exempel på hur man kan dela upp kunskaperna.

Notera att då jag för diskussionerna har jag valt att diskutera vissa saker. Man kan naturligtvis, utifrån sina kunskaper, välja andra ämnen för diskussionen. Jag har hållit mig nära läroboken s. 64-69, och här har jag också hämtat uppslagen till diskussionerna.

Vem var Paulus?

Redogörelse för fakta:
Paulus var från början en motståndare till de kristna och hette Saulus. Han fick en uppenbarelse under en resa till Damaskus, då Gud visade sig för honom som ett stort bländande ljus som gjorde honom blind. När han träffade kristna inne i Damaskus, återfick han synen som genom ytterligare ett under. Genast lät han döpa sig, och tog därefter namnet Paulus.
    Efter detta blev Paulus en viktig förkunnare inom kristendomen. Han genomförde flera missionsresor och startade nya förslamingar längst med Medelhavets kuster. Under dessa resor brevväxlade han med sina olika nystartade församlingar och klargjorde mycket av läran. Breven finns bevarade i Nya Testamentet och har alltså tagits upp i Bibeln. Breven är viktiga eftersom det är tolkningar av Jesus ord. Vad har Jesus menat - och hur ska det i praktiken efterlevas?

Diskussion och problematisering
Paulus lärde ut att kristendomen är för alla. För den som tror finns frälsningen. Genom att leva i god kristen tro, lever man också rätt - oberoende av hur man följer den gammel-testamentliga lagen.
    Genom Paulus understryks offret som Jesus gjort för människorna. Efter detta offer är människan fri från arvssynden. Nu gäller det att tro och efterleva evangeliet. Det är alltså genom tron, inte genom laglydnaden, som man blir frälst.
    I och med detta uppkommer en tydlig skillnad mellan kristna och judar. I kristendomen betonas Guds självuppoffrande kärlek till människan. Att tro är att ta emot och förvalta denna kärlek. Det är Guds nåd som gjort människan rättfärdig i slutändan, inte hur man (judarna) efterlevt Tora.
    Ändå finns Gamla Testamentet (judarnas Tanach) kvar i den kristna Bibeln. Varför det? Jo, för att vi ska förstå Nya Testamentet till fullo, behövs också det gamla. Det gamla lär oss vem Gud är, och hur han slutit avtal med människorna. Det lär oss också vad människan är - skapad som Guds avbild och med en fri vilja att handla rätt eller fel. Slutligen visar det oss också vad världen i sig är, och hur beroende den är av Gud som skapare och alltings fader.


Varför är romarriket viktigt för kristendomens framväxt?

Redogörelse för fakta:
Kristendomen blev en statsreligion år 380 under kejsar Theosodius. Rom gjordes också till centrum för läran. När kyrkan splittrades i en västlig (katolicism) och en östlig (ortodoxi) falang, behöll den västliga  Rom som centra och Vatikanstaten instiftades.
    När det romerska imperiet föll sönder, fick kristendomen en framträdande roll som något som enade och förenade de olika delarna av det tidigare riket. Detta ledde också till en utveckling av kyrkan då den fick en viktig roll för samhället.
    Genom romersk historieskrivning och bevarandet av den, vet vi mycket om kristendomens tidigaste år. Bland annat är det intressant att romersk historieskrivning nämner en judisk sektledare vid namn Jesus. Detta leder till att man kan anta att det är högst sannolikt att Jesus som historisk person har levt och verkat.

Diskussion och problematisering:
Under kristendomens första århundraden var den en minoritetsreligion. Under flera hundra år var det också förbjudet att vara kristen i det romerska imperiet. Först under kejsar Konstantin år 313 erkändes kristendomen. Att den upphöjdes till statsreligion under Theodosius var ett enormt uppsving. Det gav också en förutsättning för att kyrkan skulle kunna bli mäktig, en position som stärktes ytterligare när imperiet föll samman. Man kan tänka sig att när imperiet föll samman, borde kristendomen också fallit, om man inte redan haft en så stark position. Nu gav sönderfallandet av imperiet i stället ännu mer bränsle för en vidareutveckling av kyrkan som institution.
    Vi kan se romarrikets betydelse för kristendomens framväxt i att Rom är centrum för katolicismen. Latin var länge kyrkans och de bildades språk.


Varför bröt Luther med den katolska kyrkan?

Redogörelse för fakta:
31 oktober 1517 spikade Martin Luther upp sina 95 teser på kyrkporten till kyrkan i staden Wittenburg. Här lade han fram vad han ansåg rätt och fel i den katolska kyrkan. Påven i Rom svarade med att bannlysa Luther.
    En tes är en åsikt som man vill argumentera för. När ni skriver argumenterande texter i svenska (i skolan) har ni också en tes, som ni sedan ska understödja med argument. Teserna var alltså Luthers synpunkter. Bland annat ansåg han att:
- kyrkan inte skulle sälja avlatsbrev (brev från påven som gav syndernas förlåtelse)
- man inte skulle ha helgon (huvudargumentet var att det inte fanns stöd för dem i Bibeln)
- Bibeltexten och predikan skulle översättas till folkets eget språk och inte vara på latin (huvudargumentet var att alla skulle kunna läsa/höra och förstå utifrån sitt eget förnuft och kunna ta till sig tron på ett personligt plan)
- endast dopet och nattvarden skulle vara sakrament (med argumentet att de var de enda som "gav Gud behag", och det visste man eftersom de var de enda som Jesus själv hade instiftat genom sina gärningar)

Diskussion och problematisering:
Luther har en likhet med Paulus när han säger "tron allena". Er lärobok förklarar (s 69) att Bibeln "var rättesnöret och stod över kyrkans seder och traditioner". Då förstår man att översättningarna till folkspråken från latin blev så viktiga. Men stämmer det att det är "tron allena" när man behåller två sakrament? Träna på att diskutera genom att fundera över om "tron allena" verkligen gäller inom protestantismen. Vad talar för det och finns det något som talar emot det?



Fördjupning om sakrament:

Katolska kyrkan har sju sakrament:
- dop
- konfirmation
- bikt och bot
- nattvard
- äktenskap
- prästvigning
- de sjukas smörjelse

Ordet sakrament betyder "helig handling". Det är riter eller ceremonier som utövas inom kyrkan.

Den ortodoxa kyrkan kallar sakramenten för "mysterier" och har samma sju. De slår däremot ihop dopet och konfirmationen till ett och samma tillfälle. Konfirmationen bekräftar dopet - och inom den ortodoxa kyrkan är en bekräftelse en naturlig följd och kan därför genomföras samtidigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar