Buddhism 2

Vi uppehöll oss kring instuderingsfrågor kring buddhismen. Ni jobbade enskilt, men jag skriver här något om varje fråga.

Theravada och Mahayana-buddhism

Detta är buddhismens två stora huvudförgreningar. De delar naturligtvis sedan också upp sig i mindre förgreningar.
Theravadabuddhismen kallas också "de äldstes väg". Detta är buddhismen i en grundläggande form. Man kan säga att allt vi hittills gått igenom om buddhismen är Theravadabuddhism. När man går vidare och lägger till saker som t.ex. bhodisattvor, olika Buddhor och olika kosmos, då blir det Mahayanabuddhism.
Mahayana betyder "Den stora farkosten". Man kallar sig så eftersom man ju lagt till saker till den buddhistiska läran. Det betyder också att man har utökat den religiösa litteraturen.
Mahanyanabuddhister kallar ofta Theravada för Hinayana, som betyder "Den lilla farkosten". Vissa tycker det passar också eftersom det är en minoritet av världens buddhister som tillhör Theravada.
Lamaism och zen-buddhism ingår i Mahayana.

Bhodisattva

Detta är ett begrepp som bara används inom Mahayana. Dalai Lama är en bhodisattva. Detta är någon som nått Nirvana, men valt att reinkarneras för att hjälpa andra. Vår Dalai Lama är reinkarnerad åtskilliga gånger. När han dött, har man letat efter den pojke som varit hans reinkarnation. Vår tids Dalai Lama har meddelat att detta är hans sista reinkarnation. Då kommer en ny bhodisattva att överta ledarskapet för den Tibetanska buddhismen.

Lamaismen

Lamaismen är en variant av Buddhism, som blandats med äldre religion från områdena kring Tibet. Ledaren är Dalai Lama (namnet betyder "Ocean av vetande"). Man har bönerullar (kolla i boken), böneflaggor och understryker mycket vikten av att hänge sig åt osjälviska gärningar.

Och så en jämförelse mellan jnana yoga och zenbuddhism

Båda anser slutmålet utgöras av en typ av insikt som ska frigöra själen. Man använder meditation som metod. Man har faktiskt också samma mantra - aum. Inom zen brukar man använda sig av omöjlig gåtor, s.k. koans, för att hitta det andliga sinnestillstånd av förståelse som ligger utanför och över logiken. Kommer man på svaret på gåtan, kallas det för att man uppnåt satori. Munkar brukar träna sig på flera koans och nå satori många gånger, om de är skickliga. Detta behöver ändå inte innebära att de klarar att nå den totala upplysningen och Nirvana. För exempel på en koan, titta i din bok!
En annan likhet, förutom de som står ovan, är att man inom båda religionerna talar om maya, förvillelesens kraft som hindrar oss från att nå insikt. Att behärska sin kropp till fulländning genom att vara skicklig i meditationens konst blir ett sätt att lyckas bortse ifrån maya.

Buddhism 1 - Buddhismens grunder

Allt är föränderligt

- människor, upplevelser, saker och ting...

- så finns "jaget" i så fall?
Jaget/själen förändras ju hela tiden

- därför talar buddhismen om anatman (detta var Buddhas term) som betyder icke-jag
För att förklara för en av sina lärjungar använder han sig av flodliknelsen. Han säger åt den unge munken att gå ut och ställa sig i en flod. När munken kommer upp på stranden igen säger Buddha åt honom att gå ut och ställa sig "i samma vatten en gång till". Det går ju inte svarar munken. Är det då inte samma flod? Jo det är det ju. Men en flod, även om den består av vatten, har som natur att den rinner, det vill säga, den består av ständigt nytt vatten. Annars är det ingen flod. På samma vis förändras människan hela tiden. Vi har en evig själ, men den är ständigt ny. Från den ena sekunden till den andra består den av något helt nytt.

- Fundera själv: är du densamma som du var för tio år sedan? Om nej (och antagligen svarar du nej) när skedde den förändringen? Svaret lär bli att den skedde hela tiden, gradvis.

Allt leder till otillfredställelse / dukkha (ibland översatt "lidande")

- detta beror på att vi ju fäster oss vid saker och ting.
(ej pessimism, utan realism!)

- Lidandet beror på att vi lurar oss själva. Vi har fel syn på livet. Här följer två exempel:

1. Vi tror det ser ut såhär:

... när det i själva verket ser ut såhär: 

Lägger du figurerna ovanpå varandra, matchar de inte - detta bli en illustration över vad du missar, men också över vad du tänker, känner och gör som inte är nödvändigt. 

2. Lycka finns bara i jämförelse med annat. Jag känner mig lycklig - ända tills jag ser vad någon annan har uppnått, och som jag ännu inte klarat av eller haft turen att få. Då kommer jag att flytta min uppfattning om vad som är den egentliga lyckan. Så då upplever jag kanske inte längre att jag var lycklig från början heller. 

min lyckas mått:               ___________________________

person 2:s lycka:             __________ (stackars krake)

person 3:s lycka:    _______________________________________ (oj, vilken lyckost/vinnare!!)

(Hur kan en persons streck bli längre utan att man rör vid det? Jo, genom att jämföra det med ett annat!)

Alla är vi ett och samma

- denna insikt når vi lättare när vi inser att det inte finns något "jag" att bevaka.

- vänlighet, kärlek, samhörighet betonas inom buddhismen. Genom att handla osjälviskt får vi rätt karma och kan frigöra oss från de egna begären och slutligen nå Nirvana (ordet betyder "utslocknande").

De tre juvelerna:

Jag tar min tillflykt till Buddha

Jag tar min tillflykt till dharma

Jag tar min tillflykt till sangha

De tre juvelerna förklarar vägen till frälsning inom buddhismen. 

För det första kan du leva med Buddha som förebild. Redan som liten kan man ta del av legenderna om honom och lära sig något av det. Buddha var den förste som nådde upplysningen (Nirvana) genom att leva enkelt, inte i lyx och övermått och inte i askes och självspäkning. Så nådde han den fridfulla sinnesstämning som kunde hjälpa honom att nå insikten.

    Legenden om Buddha kan man läsa om i er lärobok.

Dharma betyder "läran" och här avses Buddhas lära. Om den kan man läsa i de heliga texterna. Kärnan i läran är "De fyra ädla sanningarna". Ni har fått en text med Buddhas predikan om dem av mig. Man kan också jämföra med vad boken förklarar om dem. 

Sangha betyder "församlingen". Detta ses som den möjligtvis snabbaste vägen till Nirvana, men möjligtvis är det den svåraste. Som munk eller nunna måste du avstå alla ägodelar, äktenskap och relationer i tvåsamhet. Du ägnar dig åt mycket meditation och mental träning, men arbetar också för ditt kloster. Inom Theravadabuddhismen får du aldrig äta efter klockan 12 på dagen. Inom många buddhistiska riktningar får du inte ens handa pengar - även om de inte är dina egna. Munkarna är därför helt beroende av de gåvor som skänks till dem i utbyte mot en välsignelse som kan ge god karma. 

Hinduism 2

Hinduismen brukar delas in i två huvudgrupper: klassisk hinduism och filosofisk hinduism. Mycket av tänkandet är fortfarande lika. Idéer om atman, brahman, moksha, samsara och karma, t.ex.

Den klassiska hinduismen är oftast polyteistisk. Här urförs puja (=andakt, gudstjänst) i templet eller hemma. Kast och karma-lag betonas ofta. Er bok delar in den klassiska hinduismen i tre olika grenar. Ta reda på vilka och försök hitta ett sätt att kunna redogöra för deras likheter och skillnader.

Den filosofiska hinduismen är annorlunda på så vis att den är mer introvert (inåtriktad). Moksha uppnås genom en intellektuell insikt, och som metod används meditationen; man mediterar och vänder sig inåt sin atman för att förstå tingens sammanhang.

"Genom meditation och recitation av det heliga mantrat 'aum', nås tat twam asi, insikten om att atman är helt och hållet förenat med brahman. Man ser då bortom maya, kan frigöras från reinkarnationen och samsara, det vill säga uppnå moksha."

...ber om ursäkt för dålig bildkvalitet

Den läskiga bilden på gurun i er bok, visar en som ägnar sig åt jnana yoga. Eftersom kroppen tillhör maya, försöker man träna sig så att man kan bortse från den. Under meditation kan vissa "heliga män" utstå stora kroppsliga påfrestningar, utan att låta sig påverkas.

Läs igenom kapitlet i boken om hinduism. Vi kommer nu att fortsätta med buddhismen.

Hinduism 1

Sanskit-tecknet för "aum"
- det heliga mantrat
Vid användandet av mantrat frigörs skaparguden Brahmas kraft

All hinduism utgår ifrån att människan har kropp och själ - en så kallad dualistisk människosyn.
(duo = två / vi har två olika naturer)

Själen är en del av en gudomlig världssjäl. Vi går alltså omkring med en skärva av Gud inom oss. Det är denna skärva som gör kroppen levande. När vi dör lämnar själen kroppen.

Atman = själen
Brahman = den gudomliga världssjälen

Den gudomliga världssjälen genomsyrar alltså allt levande, och allt levande blir därför att betrakta som heligt. Detta kan vara ett argument för att vara vegetarian.

Vår atman reinkarneras ständigt.

Beroende på vår karma reinkarneras vi sämre eller bättre.

Målet inom religionen är att befrias från reinkarnationen. Detta kallas moksha.

Samsara

Inte bara levande varelser, utan också hela världen och universum underkastas ordningen av att skapas/födas och gå under/dö. Man har alltså en cirkulär tidsuppfattning. Denna världsordning som innebär detta cykliska förlopp, kallas samsara.

De tre huvudgudar som håller i samsara är:

Brahma - skaparguden
Avbildas som ovan med fyra ansikten - ett i vart väderstreck. Brahma är en tillbakadragen gud. När han är färdig med skapelsen vilar han tills nästa skapelse ska verkställas. Det är alltså inte så vanligt att man tillber honom.

Vishnu - upprätthållaren
Vishnu har kon som sitt riddjur och detta är det religiösa skälet till att kon anses helig. Hans märke är därför likt ko-horn.
Vishnu uppenbarar sig ofta som avatar. Kända avatarer är Krishna och Rama. Som avatar är guden förkroppsligad (som människa eller djur).

Shiva - förgör skapelsen men är också fruktbarhetsgud
Detta är guden som avbildas med fyra armar, dansandes i en ring av eld. Han symbol är lingan - en erigerad penis - frutbarhetssymbol.
Shivas hustru är Kali - dödsgudinnan. Eftersom hon är dödsgudinna är hon också fruktbarhetsgudinna. Ofrivilligt barnlösa offrar gärna till Kali i hennes skepnad av fruktbarhetsgudinna. Då brukar hon kallas Parvati.

Som vi tidigare talat om kan hindiuismen vara på polyteistisk eller monoteistisk. Den monoteistiska varianten ser alla olika gudar som avatarer/uppenbarelseformer av en och samma.